Tjoho
Hejhej alla nära & kära.
Hela den här veckan har av ngn underlig anledning hasat sig fram, vi är ju egentligen lite för mycket folk som jobbar här just nu så det blir lite segt mellan varven. Fördelen är ju att alla hästar och all utrustning mår topp!
Vädret i veckan har varit minst sagt varierande, uttrycket: "Welcome to New Mexico, if you dont like the weather, wait five minutes" är ju minst sagt sant...
Tisdag: strålande sol, klarblå himmel 22grader
Onsdag: spöregn, åska, blixtar och kraftig blåst 14grader
Torsdag: snötäckt mark ända fram till kl 15.00 5 grader
Fredag: strålande sol, klarblå himmel 17 grader
Skummt va!?
Aja iaf, idag har jag ridit tre hästar, häst nr tre (Olivia, förövrigt hästen som sparkade mig) gick fruktansvärt bra!
Konstigt faktum att jag alltid kommer så bra överens med de där stona som ingen annan vill rida för att de är för bitchiga (hmmm, av samma frö kanske)
Ofta är de otroligt egensinniga och envisa, tillåter inte att man rider hur som helst, och sen ifrån ingenstans blir de som små lamm och är helt på ens sida och då är det ju superkul, känner ngn igen sig?
Alltså i början idag fick jag ge några rejäla rapp på rumpan och hålla hårt i manen för att inte bli skickad. Men när jag kortar tyglarna och lägger an mina skänklar ber jag henne snällt att samla ihop sig och bli rundare (tro mig de vet jag att hon kan, hon är 9 år!) INTE att man saktar ner och kastar upp huvudet i luften, ngt som jag vet att hon vanligen kommer undan med när matte Randi rider. Lyssnar hon inte blir det pangpang och sen försöka igen och ALLTID fråga snällt först. Hur som haver så brukar hennes respons vara att hon flyger åt alla håll med bakbenen högt i vädret. Denna procedur repeterades 6ggr typ och sedan bara gav hon upp och jag kunde jobba med henne istället för emot henne. Lekande lätt nästan dansade hon i travet och jag en så fantastisk känsla i handen. När jag gjorde en liten halvhalt och la till benen svarade hon plötsligt med att höja upp sig och för en halv minut röra sig riktigt mycket uppåt några steg istället för att skjuta iväg. Så kul var det. Det enda den här hästen har riktig talang för är piaff och passage, det gör hon riktigt bra, och det gjorde jag igår på henne. Kul!
Aja, det är kul att ha en häst som man vet att man gör ett bra jobb med. Trots att hon lackar ur varje gång man kräver lite mer....men vet ni vad, trägen vinner....alltid!
Det hela beteendet ligger i hennes natur, tro mig, det är inte en slump att just hon sparkade mig i ryggen, (hon har brytit nyckelben, revben och skadat armen på ägaren) ett riktigt sto helt enkelt, men som gör fantastiskt kul när man får över henne på ens sida, och håller man huvudet på skaft och är lite uppmärksam i hanteringen slipper man bli blåslagen :-)
Godnatt
